Alla dessa päron- att vår Labbe tant Selma har upptäckt hur gott det är med dessa är inte så märkligt- labbar är ju kända för sin aptit på inte bara livet utan även mat- men häromdagen fick jag se en gul liten mopsdam stå och studera Selma intensivt. Selma åt glupskt som vanligt de päron som ramalat ner och brukade efter det leta i trädet- joo hon kan plocka päron :-).

Plötsligt så bet hon till om päronet och det föll i storabitar ner på marken. Mopsen dök raskt fram och  smaskade i sig bitarna - lyckligt ovetandes att jag hade sett det hela. Nåväl, lite päron då och då kan ju inte vara så farligt täntke jag. Men ju fler dagar som gick desto mer började nu även mopsens kroppsform likna labbens, dvs gå från päronform till äppelform. Och precis som på människor är ju päronformen att föredra - så nu blir det lightfoder för både labbe och mops. Vem mopsen var? Vår allas lilla "pölse" Gracie :-). Säga vad man vill men danskarna är ju kända för sin uppskattning av god mat- det verkar stämma även på mopsarna ;-)