Så har då tant Doris för en gång skull hittat på bus- ja inget stort sådant men ändå. Husse stod i långkalsingarna och tshirt och ropade in oss sent igårkväll när alla var på gång att gå till sängs. Eftersom vi är mopsar tycker vi att vi själva kan bestämma när det är dags att kila in. Vi vet ju bäst så att säga när vår kissestund eller när "tidningen ute" är färdigläst. Men husse tyckte att vi skulle komma in och det NU. Nåväl- Doris och småflickorna smet in-rusade runt i nedervåningen som de brukar, medans jag (Rut) och Pim tog det lite lugnare- vi tänkte att han kyler nog av sig lite där han står och lugnar sig på så sätt. Sagt och gjort- vi tog en extra runda ner mot det mörkaste hörnet i trädgården där vi har hittat en igelkott en gång och en död skata en annan- så där brukar vi spana för att inte missa något spännande. När vi inte fann nåt roligt började vi vår färd tillbaka mot ytterdörren där husse fortfarande stod och huttrade och ropade. (konstigt vad människor är svårlärda) Vi trippade raka vägen in till våra varma sköna hundsängar och husse släckte då matte plötsligt kommer nerrusandes med en snopen Doris i famnen som sväljer och tuggar för fullt. Lampan tändes igen och vi hörde på hennes röst att nu är det nåt som inte är bra. Doris sattes ned i en av hundsängarna och med omilda händer föstes vi undan och så hörde vi matte muttla nåt om att "husse inte kan räkna".  Doris berättade sedan för oss när hon hade svalt och tuggat ur munnen att hon tyckte det var så tråkigt att kila runt inne och vänta på oss så hon tog en runda upp på övervåningen. Hon upptäckte att det luktade gott däruppe och blev glatt förvånad när hon hittade en stor skål med kattfoder. Den satte hon glatt i sig men hann inte ända ner till bottnen eftersom matte hörde hennes glufsande och kom på henne. Doris berättade lite beklagande att dels så tyckte hon det var synd att matte skulle behöva bli så arg innan hon skulle sova och dels var hon arg på sig själv för att hon inte hade haft vett nog att tugga tystare för då hade hon fått äta upp hela innehållet i skålen själv- som nuläget var så plågade henne  vetskapen om att det fortfarande fanns en skvätt smaskigt kattfoder kvar däruppe i den där skålen ganska svårt. Den var ju som sagt inte alls långt ifrån våra hundbäddar. Det höll vi alla med om och led i det tysta med Doris.
Så nu när vi trippar ut och förbi trappan som går upp till övervåningen drar vi en suck och vi grunnar alla på hur vi ska kunna ta oss dit upp för att smaka och bedöma om Doris hade rätt- kan kattfoder vara så himmelskt gott månntro?

 

Hampus, Valle & Falcon

26 november 2008 10:30

Det där har jag - Valle - också gjort !
Men då hade mammsen en hel påse med kattfoder framme som jag började tugga på medans mammsen va och handlade.
När hon kom hem såg jag ut som en smällfet ko så det var bara att åka till vetten och få en spruta så jag spydde upp allt igen.
Maten är ju inge farlig utan mängden.
å passa er för att äta för mycket. Uff !

http://mopsarna.blogg.se

 

Max

26 november 2008 16:22

Kattmat är hur gott som helst! :) Mammas föräldrar har en katt och det första jag gör när jag kommer dit är att se om kattmaten står framme. Ett par gånger har den faktiskt gjort det och det glömmer jag aldrig. Ena gången hann jag äta lite grann innan någon kom på mig, men andra gången visste mamma direkt vad jag tänkte så trots att jag försöka dyka ner med huvudet så fort jag bara kunde så var mamma snabbare med att lyfta upp mig och pussa på mig. Pussar är straffet i den här familjen vet ni. Uff! Så jag lider verkligen med dig Doris. Puss på nosen

http://www.knorrigt.com

 

Laila B

26 november 2008 22:40

Vilka härliga mopsar ni har- de vill jag läsa mer om .

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gracie och jag tillbringade Midsommarafton i en valplåda och när midsommarnatten mörknade hade det fötts 3 fina valpar.      ...

Nu börjar Majas valpar också att bli stora.